Att anmäla för barn

Orosanmälan och socialtjänsten

Mår du inte bra hemma? Känner du dig otrygg?
Eller känner du att den vuxna inte tar hand om dig?
Då kan du få stöd och hjälp av socialtjänsten.

Socialtjänsten, även kallad soc, finns i alla kommuner i Sverige och finns till för att hjälpa och stödja barn och ungdomar som inte har det bra i hemmet. Du kan bl.a. få hjälp om:

  • Du blir utsatt för incest (sexuella övergrepp inom familjen)
  • Du har föräldrar som har alkohol- och/eller drogproblem.
  • Du själv har alkohol- och/eller drogproblem.
  • Du utsatt för hot och/eller blir slagen av någon i familjen
  • Du gör brottsliga saker
  • Det är bråk i familjen

När den utsatta eller en förälder/vårdnadshavare kontaktar socialtjänsten kallas det för att göra en anmälan. Om det istället är en annan än den utsatta, föräldern eller vårdnadshavaren som kontaktar socialtjänsten, till exempel en granne, släkting, lärare, fritidspedagog, förskollärare etc., kallas det för ansökan.

Om du vill vara anonym när du gör en anmälan är det viktigt att du inte skriver eller säger ditt namn under hela samtalet.

När anmälan är gjord tar socialtjänsten först reda på om de behöver göra en utredning och sedan lägger de antingen ner ärendet eller tar det vidare till en utredning. När man däremot gör en ansökan gör socialtjänsten en utredning direkt. När socialtjänsten gör en utredning pratar de med den eller de som har det svårt för att ta reda på om de kan hjälpa och på vilket sätt. Oftast pratar de också med andra runt omkring den som har problem. Men om du till exempel är hotad av din familj eller har utsatts för övergrepp ser socialtjänsten först till att du hamnar i säkerhet, innan de kontaktar någon annan.

Socialsekreteraren på socialtjänsten ska lyssna på dig och på vad du vill. Hjälpen och stödet du får kan se ut på många olika sätt. Det beror på vilken kommun du bor i, vilka problem du har och vad du behöver.

Du kan till exempel få hjälp med:

  • En kontaktperson som socialtjänsten hittar åt dig och som kan vara ett stöd på fritiden. Ni kan träffas för att prata eller för att hitta på saker tillsammans.
  • En stödgrupp, där du träffar andra som har varit med om liknande saker som du. Dessa grupper leds av en vuxen.
  • Familjesamtal, där hela eller delar av din familj träffar en person som är utbildad för att hjälpa familjer att hitta lösningar på problem och konflikter hemma.
  • Missbruksvård, om du behöver hjälp med att sluta använda droger eller bli av med alkoholproblem.
  • Tillfälligt boende hos en annan familj, på behandlingshem eller i stödboende, om du inte kan bo hemma. Boende hos en annan familj är vanligast.
  • Skyddat boende, om någon är hotfull eller våldsam hemma.

Hur du tar kontakt med socialtjänsten?

Om du vill prata med någon som arbetar på socialtjänsten kan du ringa växeln i din kommun och be att få bli kopplad till socialtjänsten, eller socialkontoret som det ibland kallas. Telefonnumret hittar du till exempel på kommunens hemsida.

Polisanmälan

  • Ring 114 14 eller gå till en polisstation 

  • Utsatt för brott utomlands ring +46 77 114 14 00
  • Även för brott som inträffade för länge sen
  • Även om du inte vet med säkerhet att det du har utsatts för är brottsligt
  • Begär målsägandebiträde (advokat eller jurist) 

  • Stödperson från nxtME följer med om du vill
  • Kostar ingenting

Polisanmäl sexualbrott via telefon, nr 114 14, eller på en polisstation. Polisanmälan görs även om brottet inträffade för länge sen och även om du inte vet med säkerhet att det du har utsatts för är brottsligt. Se dock preskriptionstiderna i punkt 10 nedan. En stödperson från nxtME kan följa med dig till polisstationen om du tycker det är obehagligt att gå dit själv. Det är bra att redan vid polisanmälan säga att du vill ha ett målsägandebiträde, dvs. en advokat eller en jurist som hjälper dig genom hela rättsprocessen. Du har rätt att själv välja målsägandebiträde. Om du inte begär någon speciell person utser domstolen ett lämpligt biträde åt dig. Målsägande-biträdet ger dig t.ex. stöd och hjälp med förberedelse inför polisförhör och med upprättande av skadeståndsanspråk under rättegången etc. Målsägandebiträdet bekostas fullt ut av staten. Det kostar ingenting att anmäla brott.
När polisen får in en anmälan gör de först en förundersökning. Förundersökningen leds av en polis eller åklagare och går ut på att säkra bevis. Informationen samlas till största delen in genom förhör. Förundersökningen och polisförhör av de inblandade ska göras så fort som möjligt. Sedan fattar åklagaren beslut om åtal, det vill säga bestämmer om ärendet ska gå till rättegång eller inte.
En förundersökning kan läggas ned, till exempel om bevisen inte räcker. Men om man har tillräckliga bevis och en misstänkt väcks åtal och ärendet går till rättegång i en domstol.
Den som döms till fängelse för övergrepp mot barn blir erbjuden behandling för sina problem under fängelsetiden.

BUP

BUP är en förkortning för barn- och ungdomspsykiatrin, och är till för barn och unga upp till 18 år som behöver psykiatriskt stöd eller vård. Du som är vuxen kan söka hjälp för barn som du har ansvar för, och du som är upp till 18 år kan själv söka hjälp.

Vad kan jag få hjälp med av bup?

På bup kan barn och unga få hjälp med många olika saker, till exempel

  • Sexuella övergrepp av närstående
  • Allvarliga bråk och konflikter i familjen
  • Stora problem med att få och behålla kompisar
  • Koncentrationssvårigheter
  • Upplevelser av skrämmande händelser
  • Ångest
  • Depression
  • Ätstörningar
  • Självskadebeteende
  • Utredning och behandling av adhd
  • Utredning av Aspergers syndrom och andra autismtillstånd.

På en del orter kan blivande föräldrar som känner stark oro få hjälp. Föräldrar till nyfödda barn kan ibland få hjälp, till exempel med relationen med barnet.