I strömmen av MeToo

Äntligen har kvinnor världen över ställt sig upp och vågat gå ut med sina historier. Allt från filmbranschens #tystnadtagning till frikyrkornas #sanningenskasättaossfria. Vi kan inte tystas längre.

För 5 år sedan när jag började stå upp för den obekväma sanningen så var gehöret väldigt svagt. Jag fick istället bland annat höra:

• Men tror du verkligen vi har det problemet här?
• Kom inte hit och lyft på det locket.
• Men Lena, ska du inte bara gå vidare? Ska du verkligen jobba med detta på heltid nu?
• Vi behöver ingen mer kunskap, vi hanterar allt sådant här.
• Lena, det kan inte ha hänt i vår kyrka, vi känner honom. Han blev ju inte dömd!
(Så alltså om personen inte blir dömd, har det inte hänt då? Och känner vi verkligen alla?).
• Men Lena tror du verkligen på dessa hemska historier, de låter ju helt osannolika?

Efter föreläsningar kunde någon lärare komma fram till mig och säga; ”Jag hade inte en aning om vad detta var innan du berättade”. Detta får mig att inse att information är nödvändig. Att ha blivit utsatt och inte bli trodd är ännu ett slag under bältet.

Jag har naturligtvis med åren även träffat många fantastiska människor, som vill ha kunskap och förståelse hur vi bäst hjälper den drabbade.

Förhoppningsvis kommer vi, nu när fler och fler kända människor ställer sig upp i olika sammanhang att våga se och känna med de drabbade, och våga höra sanningen.
Detta kommer att kunna upprätta 1000-tals barn, tjejer, killar, män och kvinnor. De slipper vara sjukskrivna och kan istället bli en tillgång för samhället och inte en belastning på ekonomin.

Så ett stort tack till alla ni kvinnor och män som vågar berätta er story, och tack till alla er som vill se, höra och hjälpa.

Tillsammans kan vi hjälpa många människor detta år.

Och till dig som behöver hjälp så finns jag här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *